Här sitter väl jag och blir djup, mitt på blanka eftermiddagen.

Emma har haft ont i magen och ikväll är det dags för microlax igen :/

Började sjunga hennes dopsång för henne när hon var som mest ledsen.

Tänk att jag har fått uppleva just det, två gånger.

Mina barn. Mitt liv. Det är en sån ofantligt kärlek att ord känns meningslösa.

Nu sover hon tryggt i min famn, och jag ska göra mitt allra yttersta för att mina barn ska växa upp med trygghet. Den samma jag har känt genom mitt liv ♥