Emma är på benen, hon har haft en bra dag. Klagat lite på halsen i eftermiddag sa calle.
Hennes svåraste är nog att hålla igen lite energi när hon väl har det för att orka dagen, men barn gör ju inte det. Så när hon är pigg är hon aspigg (lite för pigg för halsen bästa tror jag ibland 😬) och när hon är slut är hon som en vante...
Det konstiga är att så fort hennes temp är på typ 38 så är hon som om hon har 39.5 i vanliga fall, men det har väl att göra med att kroppen jobbar på andra ställen tänker jag...
Mamman är riktigt trött, mest är det nog känslomässigt tror jag. Lättnad, efter en riktig genomkörare av alla slags känslor de senaste dagarna.

Huvudet försöker sortera alla intryck de senaste dagarna. Efter hemgång idag har vi inte riktigt haft samma tjej här hemma.
Redan nere i rummet innan operationen så försökte hon hålla igen hos mig och Calle. Sedan märkte jag att Emma stålsatte sig när det var sköterskor och läkare hos oss. Hon sa inte en enda gång till dem att hon hade ont, men när de stängde dörren brast hon i gråt 💔

Så ganska sent igår kväll låg hon på sängen och så ser jag hur ögonen fylls, och hakan spänner sig, och jag frågar såklart hur det är fatt. Hon svarar mig med en fråga; är du rädd mamma?
Nej mitt hjärta svarar jag, det är jag inte. Men det är okej att känna sig rädd. Känner du dig rädd?
Tårarna rinner för hennes kinder, inte nu mamma, men innan var jag lite rädd.
💔💔💔💔💔💔💔💔
Vi pratade vidare om att det är okej att vara rädd, och att man ofta är rädd eller tycker det kan kännas läskigt när man behöver göra saker man aldrig gjort eller provat på. Och att jag GÄRNA VILL att hon berättar om hon känner sig rädd.

Så efter långa timmar i väntan på läkaren idag så åkte vi hem. Och både jag och Calle tycker att eftermiddagen och kvällen har varit, i brist på ord, orolig och lite obehaglig.
Emma har inte varit sig själv alls, och det känns som hon har haft en fasad. Mot oss. VI vet att hennes kropp behöver vila. Hon har möjligen suttit still 45min från det vi kom hem till hon tillslut somnade. Hon har pärlat, lekt med Pelle, lekt med lego, ritat, pratat i det oändliga med jättemärklig röst, hoppat i soffan, legat på golvet, hon har rört vid varenda leksak i sitt rum. Hon har gråtit, skrikit och skrattat JÄTTEHÖGT. Så obehagligt när man inte känner igen sin dotter.💔💔💔
Nej. Jag hoppas verkligen vår vanliga Emma vaknar imorgon❤
Läkaren sa att oftast är andra dagen ganska okej, men att det ofta blir värre någon gång mellan dag 3-5. Vi får väl se.

Det jag ville få ur mig är nog mest känslan av att HON ÄR BARA FYRA ÅR. HON SKA INTE HÅLLA INNE PÅ NÅGRA KÄNSLOR 💔 Hon ska säga precis vad som känns💔❤

Men vad vi vet är att vi har den starkaste tjejen i världen ❤ och jag är sååå tacksam för att det är just hon, som är vår ❤

Här sitter vi och väntar på läkaren så vi kan få åka hem. Och sköterskan som ska ta kanylen.
Emma har haft en lugn och bra natt. Vaknade dock jättejätteledsen ledsen vid halv sex, hon både hostade och hon hade så ont så ont 💔 men efter ipren och mys i knät med barnkanalen så lugnade hon sig, och halv åtta åt hon både lite joggi och ägg!
Alla sköterskor är förvånade över hur stark hon är. Jag ser att hon ibland håller allt inne och bryter sedan ihop när de gått, ett mer vuxet sätt helt enkelt, men hon mår mycket bättre än jag vågat tro att hon skulle göra❤
Nu hoppas vi att vi snart får komma hem❤

För att det är klart. För att hon aldrig mer behöver ta bort mandlarna. För alla ni fina som bryr er, frågar, och finns.
Tacksamheten är stor ❤Tack❤

Oj vilken dag, bergodalbana i psyket.
Emma var rättså lugn ända tills vi kom till rummet innan op -salen. Där kom allvaret när emla-plåsterna togs bort och kanylen i handen skulle sättas, (inte för att de inte var duktiga för det var dem, andra har stuckit henne sönder o samman andra gånger) men hon blev så ledsen. Och när jag tog på mig kläder och mössa, och hon var hon på sin vakt.
När vi kom in i op-salen satt jag med henne i knät, och det ska ju helst gå fort. Masken med syrgas över näsan var okej, (hon är ju tack o lov van vid mask) men när de tog handen för att ge sovdosen blev hon väldigt orolig och ledsen 💔
Sååå jobbigt💔
Väntan väntan väntan på samtalet, var lång, men tillslut ringde dem och vi fick komma in på uppvaket.
Och där låg hon, min lilla lilla fina flicka. Med tub en bit ner i svalget, kopplad till alla maskiner, sovandes.
Huuu ❤💔❤
Calle gick strax efter och där satt jag o bara tittade på henne, och var sååå tacksam för att det nu bara ska bli bättre❤
Dr Kristoffer kom.
Stora mandlar och stora polyper. Svårt att få stopp på en blödning på höger sida i halsen. Så han hade använt en elektrisk pincett (!?!) för att få stopp på det. De gillar inte att använda den då man kan få mer ont, men det behövdes sa han. De hoppades att hon skulle få sova länge och det gjorde hon.
Så rätt var det var satte hon sig upp, tom i blicken, ropade nej nej! och slet i allt som satt fast. Syret, syresättning och tuben flög i väg innan vi fick tag i händerna, och lika snabbt sov hon på väg ner mot kudden intrasslad i sladdar och slangar. Så fick hon sova vidare. Helt crazy!

Lite senare på uppvaket fick hon plötsligt någon reaktion, troligen på någon medicin hon fick under op, så hjärtat slog väldigt fort och hon fick som en mjölkreaktion i ansiktet. Då väckte de henne och hon var ganska borta. Efter tre kvart ungefär mådde hon mycket bättre, och fick i sig en halv piggelin! Vilket betydde att vi fick åka tillbaka till avdelningen, klockan var redan strax innan två!
Väl här kom pladdret igång, lättnaden tror jag, men inom en halvtimme sov hon igen. Då hade hon hunnit fråga efter morfar, som var på väg. Så när han kom fick han snällt sätta sig här vid mig och titta på när hon sov. Hon sov närmare två timmar. Vaknade och blev jätteledsen. Ledsen och kissig. Enkelt när man ska ha med droppställning och grejer med på toa :P
Hon fick smärtstillande och lugnade sig sakta. Hon går i vågor, ritar lite, sover mycket, ledsen, kollar på plattan, vilar och är ledsen. Och ibland däremellan litelite prat❤❤❤
Ikväll har Calle varit hos oss en snabbis när Oscar var på disco. Längtar att få höra hur det var imorgon ❤

❤❤❤

Hellre väntar jag här än där. Utanför. Utanför är hemskt. Vid sidan är bättre.
Hon vaknade brått till och satte sig upp, slet i alla slangar, drog ur syret, och slangen som låg kvar en bit i svalget. Heeelt borta.
Sedan somnade hon om insnurrad i alla slangar och sladdar. Hon ville förmodligen bara poängtera att hon gillar det inte.

Sitter på uppvaket och tittar på min lilla fina älskade dotter ❤
Vilken kämpe hon är❤

Väntan är så jävla lång

Oscar är lämnad på skolan för spökdag, och vi är på väg mot sjukhuset. 7.30 ska vi vara på avd 39, och 8.15 är det planerat att gå mot op.
Emma känns fortfarande ganska lugn❤

Stort plåster på liten hand ❤

Jag har svårt att samla tankarna ikväll. De kommer, och innan jag har hunnit greppa den flyger den iväg. Hoppas innerligt att det går bra imorgon.
Min lilla höna ❤

Herreguuuud vad tiden går!! Igår fyllde jag trettiofem. TRETTIOFEM!?!
Minns min 30 årsdag som igår, men vad hände sedan dess!? 😱

Nu är det dags att ladda om, och oron om fredag kom som ett brev på posten imorse. På fredag opereras Emma och vi har börjat prata om det hemma så hon ska hinna få fråga sina frågor om de dyker upp.
Imorgon får vi tiden när vi ska vara på plats.

Nähe, dags att stämpla in.

Här sitter vi och barnen äter frukost. Idag är det torsdag och en vecka kvar till jag ska ringa och få tiden till Emmas operation. På fredag nästa vecka är det dags, och då ska de ta bort både mandlarna och körteln bakom näsan.
Hoppas sååå att det kommer bli en lugnare vinter efter detta ❄❄❄
Mammatankarna om det är rätt beslut, hur det ska gå, och hur hon ska må har börjat komma, och oron finns där 💔

Nähe, dags att börja plocka ihop och på med regnkläderna, blir en härlig cykeltur idag 😝

Idag är det min lediga tisdag , och den har varit den lugnaste dagen på länge hittills :-) Igår hade vi besök av ett gäng brudar, med och utan kids från jobbet, lite vin och massa snack och skratt!
Calle lagade en grym kycklinggryta till oss, snäll han <3
Klockan två ska vi hämta Oscar, och halv tre ska vi vara i plurret för Emmas simskola! Hoppas på en lika bra simtur som förra veckan (*)

Älskar att höra små barnfötter komma springandes i hallen, särskilt när barnet i fråga har sovit gott hela natten ❤

Min älskade lilla stora kille! När han var liten och pyttig var han sjövild i vattnet, sedan kom en period när vi inte hade möjlighet att fortsätta med att bada varje vecka, och ju längre tid det fick desto svårare blev det för Oscar med vattnet.
Plask och stänk fick honom helt ur sitt fokus. Men men men, enträgen vinner!💪
Oscar hoppar nu i stora bassängen kommer upp och börjar simma (helt utan att torka ögonen eller kallsupshosta 😁) och simmar och simmar hela långa bassängen i 25m!! Och han är stolt!
Och JAG är sååå stolt!! Fast det är jag ju alltid ❤

Det är så fantastiskt att veta att jag bär på en kärlek som aldrig någonsin tar slut❤

Godmorgon världen! 🌍
Strax dags att cykla iväg till förskola, skola och jobb. Barnen är rättså trötta idag, och ja, jag också. Min riktiga ork är inte helt tillbaka än, men den kommer nog så småningom!
Ha en fin dag!

Sköldpaddan finns nu här hemma!
Emma kämpade och kämpade, flöt sedan 10sekunder och vände sedan ett helt varv och flöt lite till! Vilken tjej!!
Sköldpaddan it is! 😊

Frågan är om jag ska ta upp bloggandet. Jag gillar ju det!