Många ♥

En sak som jag har velat berätta om är ultraljudet vi var på i förra veckan.
Det var så här.
Jag kände bubblorna, (eller fisarna som jag tycker det känns som :P ) som är de första tecknen på bebisen för ett tag sen. De här som man först inte vet vad det är, är det? eller är det inte? Fast nu andra gången var jag ganska säker på att det var - ett tag.
När sedan livet tog en vändning, med många andra tankar som skulle igenom, och bearbetas, och mycket annat att göra, så försvann både bubblet och känslorna att det var "någon där".
Jag oroade mig något fruktansvärt. Jag ville inte oroa andra - det är sådan jag är - Calle visste, dock inte riktigt hur orolig jag var. Annars var det väldigt få som ens visste ATT jag oroade mig över detta.
Samma dag som pappa ringde och berättade att farmor hade somnat, så hade vi vår tid för ultaljudet.
Och jag gick ifrån jobbet och körde och hämtade Calle. Jag mådde illa.
När vi kom in till barnmorskan sa jag på en gång - jag är VÄLDIGT orolig. Jag har inte känt något på många dagar, över en vecka tror jag. Det är mycket runt om nu, och jag hoppas det är därför, men jag är inte säker, kanske är något fel. Jag pratade i ett. Allt lät som en mening.
Hon ställde ett par frågor, varför jag trodde det, om jag hade haft någon blödning osv, men när hon hörde delar av allt runt omkring sa hon att andra gången är det vanligt att man kan "koppla bort" graviditetstankarna mer, och särkillt om det är mycket runt omkring. Jag tänkte, klart hon säger det, hon vill ju lugna mig.
Hon satte ul-apparaten på magen, och sa på en gång.
-Så ni vet så ser jag ett TICKANDE HJÄRTA.
Nu fortsätter jag undersökningen, och mäter lite.
Jag såg hjärtat.
♥SPRÄNGFULL AV KÄRLEK och UTMATTAD♥ är orden för känslorna som kom.
Allt såg bra ut, liten låg med uppdragna ben, mot moderkakan så tyvärr blev det ingen bild. Och hur mycket bm än försökte få den lill* att vakna och vända på sig, låg h*n envist kvar. Sträckte lite på benen, lite så där nonchalant, och sedan tillbaka igen :D ♥
13,5cm lång mellan huvud och rumpa, och två 2,5cm-s fötter som kickade ♥ Två armar, två händer ♥
Vackert hjärta, lungor, magsäck och allt det dära de pekar ut.
Calle tittade envist för att se om det var en pojke eller flicka - tji fick han :D ♥
Lättnaden är total, och nu när lite av all spänning släppt, så känner jag faktiskt lite mer aktivitet i magen ♥
♥ DET ÄR VÄLKOMMET! ♥

Kommentarer
Postat av: mamma/mormor/svärmor

Och alldeles sprängfullt av KÄRLEK, TACKSAMHET och goda positiva tankar är mitt hjärta!

2012-04-09 @ 11:17:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0