Tröttheten är förlamande.
Undrar vad det är som har hänt. Att jag inte är piggelin är sant i alla fall. I fredags hade Oscar lite feber igen, jag jobbade i lördags och på kvällen var pappa här. Inga problem så långt.
Mitt ryggonda har jag ju haft en vecka ungefär och det vill inte ge sig. I går åkte vi ut en runda, Oscar var lite kinkig. Vid fyra kände jag mig jättekonstig. Jag fick mer ont i ryggen och orolig i kroppen (i brist på annat ord). Ville bara hem. När vi kom hem gick jag direkt till toaletten och kräktes. Febern kom som ett slag.
Fick i mig två panodil, la mig i sängen med alla kläder, raggsockar, täcke, två filtar, + att Calle värmde handukar och la om fötterna. Sov i två timmar och vaknade med 39,3 med vår "snälla termometer".
Oscar var fortfarande gnällig, så vi bestämde att Calle skulle bli hemma med honom, och jag med mig idag. Jag har legat endel men försökt vara uppe och gå för att leda till mig. Men så fort jag rör på mig känns det som om febern kommer tillbaka, dock inte alls som igår som tur är! Är ganska lättirriterad och annat också men det är nog bara sån jag är när jag inte mår riktigt bra :P
Nu vet ni läget.