Ojojoj, för första gången har Catasita slagit till Oscar, så att det syns. Han busade järnet, skrek och skrattade, rullade som jag vet inte vad i soffan och då tyckte hon det var nog. Plötsligt var skrattet slut och ersatt av ett mycket förvånat skrik och gråt. Hon har inte slagit speciellt hårt, och hade nog inte klorna ute, men två små märken på hans mjölkvita arm syns.
Självklart markerade jag mot katten. Som jag fick hålla i järngrepp tills Oscar lugnat sig och klappade henne.

Tog några fina bilder innan kaoset bröt ut..

Lite mer raagger här, men det är efter bus och avklädning ;)

Nu myser vi med Skrållan till pappa, och kusinerna kommer.