Puh! NU sitter jag på bussen. Det var inte det lättaste att dra vagnen kortaste vägen till dagis. Blir nog den lite längre och lättare vägen nästa vecka! När jag skulle lämna idag blev oscar "mamma-magnet" och höll sig i benen och grejade, men när han fick springa ut i korridoren och vinka blev det bra. Hur varm i hjärtat på en skala blir jag, när min son (SON!) står och vinkar och skrattar i dagisfönstret när jag går? Blixtervarm!! :-*