I eftermiddag fick jag äntligen tummen ur ... och ringde till rektorn för Oscars dagis. Berättade läget att vi fått ny lägenhet, och sa som det var att vi GÄRNA vill att Oscar får går kvar. Och det får han! SÅ underbart skönt! Tänk om vi hade flyttat, fått bebis OCH bytt dagis på typ 2 månader. Tror vem som helst skulle bli otrygg då. :( Så det känns som en lättnad att han får vara kvar!

När jag kom till dagis, så kom Oscar favoritfröken fram och utbrast;
-Ni MÅSTE ha den goaste killen i världen!
-Ehh, ja det är han rätt ofta :P

Så berättar hon, Oscar och en av hans bästa kompisar på dagis lekte pistol. (Absolut inget jag gillar) De pangade och ibland blev det att pinnarna träffade varandra. Då sa hon till dem att sluta och hitta på något annat. -Nej, sa de, och sprang i väg. De fortsatte. Så sa hon till dem igen, att -nähe, nu får ni hitta på något annat! Då sa den andra pojken -"Dumma dig, dumma dumma dig och frökens namn!" -Nej! Så säger man inte! -Joo, dumma dig. Och då säger OSCAR -Dumma dig! Och springer där ifrån. En stund efter det, så går hans kompis hem.
Då går min son, min treårig sockersöta son, fram till sin favoritfröken, tittar i marken och sedan i hennes ögon och säger; -Du är inte dum! ♥
Från en dålig lek, och dåligt uppförande till ett hjärta av guld. Det värmer att han själv kom fram till att han hade handlat fel, gjort henne ledsen, och bad på sitt vis om ursäkt. Älskade pojk! ♥♥♥