Sex år <3
Sex år. SEX ÅR!!!
Vår älskade Oscar
- det första jag önskar dig på din sexårsdag är att Du vaknar pigg och feberfri.
Sex år har gått sedan du äntligen kom. Klockan 16.15.
Dagen är så speciell.
Du är så stor, fast fortfarande liten.
Du är så klok, och du har så många tankar och teorier :)
Du är så snäll mot alla i din närhet, både oss i familjen, och vännerna på förskolan.
Och du är fantastiskt rolig!
Jag önskar dig att du alltid kommer att våga vara dig själv.
Jag önskar att du alltid kommer tro på dig själv.
Jag önskar att du alltid kommer att lita på dig själv.
Du är unik!
Du lär dig så mycket. Och du lär oss så mycket.
Du kan alla bokstäverna, och du gillar att skriva dem.
Du räknar som en dans, även om tiotalen byter plats ibland.
Du har också börjat måla i målarböcker,
och du blir fantastiskt frustrerad om du hamnar utanför.
Men fortfarande är LEGO det bästa du vet att sysselsätta dig med,
och du kan göra det i timmar.
Och vilka underbar grejer du bygger!
Du är så nära man kan vara att äntligen kunna cykla själv,
det är bara lite vingligt ibland, men det hoppas vi ska bli bättre med en ny cykel :)
Du ser fram emot flytten till Lindsdal,
och jag tror du kommer älska din nya förskola lika mycket som din gamla.
Det är stor önskan i mammas hjärta.
Och att du kommer lära dig känna samma trygghet, hos dina nya vänner,
som hos dem du redan känner.
Nu blir det en uteförskola innan förskoleklass drar igång efter sommaren.
Och vem passar bättre in på en uteförskola än du?! <3
Du är en fantastisk människa, och ger så mycket av dig själv,
ditt breda leende, och ditt skratt - det finns inget som värmer mitt hjärta som det <3
Men du är också djup och allvarsam.
När svåra saker händer, går du ofta länge och funderar,
innan frågorna och tankarna når oss.
Älskade Oscar <3
Jag älskar dig till stjärnorna och tillbaka -
alltid alltid alltid <3
<3 Jag hoppas Du får en underbar sexårsdag! <3
Veckan...
...som gått, kommer som tur väl ALDRIG tillbaka.
Förra tisdagen fick Emma över 39 graders feber.
Och den gick inte ner. Onsdagen och torsdagen var hon över 40.5. Andningen blev tyngre, och flåsigare.
Inte förrän fredagen kom vi till vårdcentralen, eftersom barn ska ha hög feber i tre DYGN, inte dagar, innan de ska bli undersökta.
På torsdagen hade jag pratat med de högt uppskattade astma-sköterskorna på barnkliniken, och de hade sagt att jag skulle fortsätta den höga dosen en extra dag.
Vi kom till vc , (och fick träffa en annan läkare än hon som 1 1/2 vecka tidigare hade funnit en högersidig öroninflammation som skulle läkas UTAN antibiotika. Eftersom antibiotika bara ges till barn med nedsatt immunförsvar. Inte lyssnade hon på mig heller.) och vi fick träffa dr Marie. Dr Marie hittade en högersidig öroninflammation, men högst troligt dubbelsidig, men hon hade svårt att se i vänster. Hon hittade också en dubbelsidig lunginflammation. Vilket resulterade i dunderkur med kåvepenin. I en hel vecka, tre ggr om dagen. Alla som har barn, och som har fått kåvepenin, vet att det borde finnas ett annat alternativ till barn.
Hon skulle också ha ipren varvat med panodil, så hon skulle vara så smärtfri som möjligt. Och eftersom andningen var så pass dålig så skulle vi fortsätta med den höga dosen, fast vi var inne på dag fyra, och vi egentligen bara ska ge tre dagar. Om ni visste vad medicin vi har pumpat i denna lilla kropp.
I onsdags tycker jag det vände för henne, och det var så skönt att hon mellan dipparna orkade leka lite, och äta liite liite mer igen. Underbart att se när buset i ögonen kommer tillbaka, även om det bara är en liten stund i början.
Så igår vaknade vi vid halv sex av att Oscar ropade på mig. Jag gick in, och han följde med in i vår säng. Kokhet, och över 39 graders feber.
Idag fortfarande över 39 ibland, men lite bättre på eftermiddagen. Nu innan han skulle sova så var han på 39 igen.
Han är sååå ledsen. Imorgon är hans födelsedag. Och kalaset är flyttat. Jag önskar sååå av hela mitt hjärta att han vaknar pigg och feberfri så vi vågar spika kalassöndag istället.
Jaa, där har ni min vecka. Inte en av de roligare. Inte en av de friskare. Men snaaart är denna veckan slut. Och den kommer ALDRIG TILLBAKA. Tjihuuuu!!!!
Förra tisdagen fick Emma över 39 graders feber.
Och den gick inte ner. Onsdagen och torsdagen var hon över 40.5. Andningen blev tyngre, och flåsigare.
Inte förrän fredagen kom vi till vårdcentralen, eftersom barn ska ha hög feber i tre DYGN, inte dagar, innan de ska bli undersökta.
På torsdagen hade jag pratat med de högt uppskattade astma-sköterskorna på barnkliniken, och de hade sagt att jag skulle fortsätta den höga dosen en extra dag.
Vi kom till vc , (och fick träffa en annan läkare än hon som 1 1/2 vecka tidigare hade funnit en högersidig öroninflammation som skulle läkas UTAN antibiotika. Eftersom antibiotika bara ges till barn med nedsatt immunförsvar. Inte lyssnade hon på mig heller.) och vi fick träffa dr Marie. Dr Marie hittade en högersidig öroninflammation, men högst troligt dubbelsidig, men hon hade svårt att se i vänster. Hon hittade också en dubbelsidig lunginflammation. Vilket resulterade i dunderkur med kåvepenin. I en hel vecka, tre ggr om dagen. Alla som har barn, och som har fått kåvepenin, vet att det borde finnas ett annat alternativ till barn.
Hon skulle också ha ipren varvat med panodil, så hon skulle vara så smärtfri som möjligt. Och eftersom andningen var så pass dålig så skulle vi fortsätta med den höga dosen, fast vi var inne på dag fyra, och vi egentligen bara ska ge tre dagar. Om ni visste vad medicin vi har pumpat i denna lilla kropp.
I onsdags tycker jag det vände för henne, och det var så skönt att hon mellan dipparna orkade leka lite, och äta liite liite mer igen. Underbart att se när buset i ögonen kommer tillbaka, även om det bara är en liten stund i början.
Så igår vaknade vi vid halv sex av att Oscar ropade på mig. Jag gick in, och han följde med in i vår säng. Kokhet, och över 39 graders feber.
Idag fortfarande över 39 ibland, men lite bättre på eftermiddagen. Nu innan han skulle sova så var han på 39 igen.
Han är sååå ledsen. Imorgon är hans födelsedag. Och kalaset är flyttat. Jag önskar sååå av hela mitt hjärta att han vaknar pigg och feberfri så vi vågar spika kalassöndag istället.
Jaa, där har ni min vecka. Inte en av de roligare. Inte en av de friskare. Men snaaart är denna veckan slut. Och den kommer ALDRIG TILLBAKA. Tjihuuuu!!!!
