Åå så stolt mamma jag har varit idag!
Min älskade skatt har gått Luciatåg på dagis ♥
Tyckte han det var märkligt? Japp! Tyckte han det var lite läskigt? Jaa, det tror jag :) Var han en supersöt pekkakaksgubbe? Nope! Var han en supersöt goding i sina vanliga kläder? Det var han!!
Jag och morfar lämnade av på hans avdelning, och visst var det väl märkligt att alla kompisarna var lucior, tärnor, tomtar och pepparkakor.. Men skulle han vara lik? Ooo nej!
Redan här hemma tvärvägrade han, fast han sa att han skulle ta på den på dagis ;)
-Oscar nu ska vi byta om till pepparkaksgubbekläderna som vi köpte!? sa jag med min allra mest glada/förväntansfulla/spännande-röst
-NEJ MAMMA!!! JAG VILL INTE HA DEN!! NEJ MAMMA. JAG VILL INTE HA DEN!!!!

Såå.. det blev ingen pepparkaksgubbe, men världens sötaste är han! Hans avdelning hamnade längst fram nedanför scenen, så de satt ner. Det tog en stund innan han fick syn på oss, och när de kom in var det stooora ögon. Han var VÄLDIGT fundersam när de satte sig ner, och det satt vuxna ända fram, och tittade på dem, och med kameror och allt. Men efter ett par tre sånger blev det spontanklappande och då skeeeen han upp som en solstråle och klappade han också :) Mellan två verser, när det var helt tyst utbrast han BRAVO!! och ville applådera lite till :D 
När han sedan fick syn på mig, och när jag läste i hans ansikte som gick från nästan gråt till överlycklig stolt kille på två sekunder, snördes halsen ihop, och mitt hjärta höll på att svämma över ♥
Detsamma när han fick syn på Calle, och morfar, och han inte kunde sluta vinka! ♥
Eftersom våra kameror tillhör de sämsta just nu, så blev det INGA bilder vi var nöjda med. Men eftersom jag VET att en bild eller två är efterlängtade, så bjuder jag på ett par suddiga :)








Älskade solstråle!