Denna dagen blev inte som tänkt. Oscar gnodde öronen som en tok imorse så jag ringde VC och fick en tid nu i eftermiddag.
Jag mådde illa, det gör ju jag ALDRIG!
Iväg till sångstunden kom vi, det var ju avslutning idag. O tyckte han hade viktigare saker att göra, t.ex. säga vavavAAAAdadablblbluuaaaa jättehögt!, eller krypa iväg och hålla fast strängarna när K spelade gitarr (faktiskt blev hon nog lite irriterad :) ), eller in på lekrummet, eller bli arg för jag stängde dörren så han inte kunde krypa iväg ut i korridoren. T.ex. Men ANNARS var han glad som vanligt! :) 
Vi gick en sväng så pojkarna somnade i vagnarna efter lunch (de somnade utanför dörren), och hamnade på Akademikrogen där C jobbar. Jag mådde fortfarande illa. Blä.

Men jag sa det, jag måste ju få i mig något, och köpte en macka, och ett glas cola. Efter mycket om och men, och mycket små bett, fick jag i mig mackan. När vi skulle gå, gick jag och fick upp den igen. BLÄ så äckligt, det är äckligt i vanliga fall, inte mindre på en toa på en högskolerestaurang. 
C fick ta O till VC, där läkaren konstaterade en början på dubbelsidig öroninflamation, igen. Pencillin och droppar. Droppar eftersom han kliar sig så.
Sen, SEN mina vänner, kommer vi till grejen som orsakar skrattanfall, och där jag faktiskt undrar om läkare läser om barns utveckling ALLS: 
Läkaren funderade ett tag och hummade lite, och sedan sa han till C;
- Jo jag tror det går fint med O (att han kommer att klara förslaget), det finns en ballong på Apoteket som du kan köpa, så ska O hålla andan med munnen, och hålla för ena näsborren, och sedan blåsa upp ballongen med den andra näsborren. Då lättar trycket på öronen.

AAHAHAhaha, och han menade ALLVAR! AAaaHAHAHA!!! Vilken ett åring kan göra det?? :D
Shit va kul!!!
Nu ska jag krya på mig, så jag orkar med morgondagen. Blir inget sim imorgon heller.. F*N så tråkigt!

Jag orkar inte riktigt skratta, men ögonen tåras av den roliga läkaren!