Idag har vi äntligen badat, och det var skönt vill jag lova! Det var dock inte i havet, utan i pool, men för första gången på vad som känns som en evighet kände jag mig sval efteråt! O, C, C, T, och I plaskad som bara den, skönt och se dem lite svala och busiga!

Kvällen har vi tillbringat i Nybro och vi har ja.. Ja! Vi har grillat!
*Vi gillar*
Allting var kanon, god mat, barnen lekte, men när jag för ett ögonblick höll ögonen på I istället för O lyckades han klättra upp i stentrappan (4 steg) och resa sig upp längst upp. Under denna tiden från översta trappsteget till altanen ser jag honom och hinner tänka; det är ju själva f*n att han klättrar så fort första gången ingen står bakom - han reser sig- och jag tänker - varför i hela hel**tet har jag flip-flop så jag INTE KAN SPRI - här ramlar han baklänges, kasar lite, och jag hinner få hans huvud i min hand innan det landar på nedersta trappsteget-och han gör en kullebytta och ser riktigt riktigt rädd ut i ögonen när jag fångar upp honom. Stackars stackars liten!! Han lugnar sig ganska fort, och då ser jag att "skrapet" har tagit på vänster axel - men alltså
INTE HUVUDET, TACK GODE GUD!!!! Usch så rädd jag blev!

Ikväll blir det en tidig kväll känns det som i mina ögon, natti natt!